Möte med ”Svennis” och Degerfors seger - en lyckad höstresa

Fotbollstränarikonen Sven-Göran ”Svennis” Eriksson kom, sågs, hördes och Degerfors segrade när Ölis bjöd nästan 100 medlemmar på höstutflykt till Karlskoga/Degerfors. - Det är fjärde gången jag ser Degerfors på plats den här säsongen. Och alla de matcherna har Degerfors vunnit, konstaterade Svennis direkt efter 2-1 segern mot topplaget AIK på Stora Valla. En seger som ger det röda/vita laget tillfälligt andrum i bottenstriden. Det blev en heldag i fotbollens tecken för nästan 100 deltagare. Först blev det fika och möte med Svennis på Karlskoga folkhögskola. Idrottsarvets redaktör Håkan Bågenvik intervjuade Svennis under 90 minuter. Och han svarade öppenhjärtligt på frågorna om sin långa framgångsrika tränarkarriär, framtiden och tränarkollegan Tord Grips stora betydelse och vänskap genom åren. Den förre stortränaren var högaktuell för ett uppdrag i den grekiska andraligan i somras, men erkände nu att andra ligan i Grekland inte var så lockande. - Nu trivs jag rätt bra hemma i Värmland. Björkefors, mellan Sunne och Torsby, har varit ett bra ställe att bo på när coronapandemin drabbade världen. Så kommer det inte något mer bra internationellt erbjudande så känns det ändå okay, avslöjade Svennis. Efter intervjun lämnade Ölis deltagarna Karlskoga i två bussar. Väl framme i Degerfors blev det ett besök i det imponerande fotbollsmuseet innan matchen mellan Degerfors och AIK började. En match som Degerfors vann med 2-1 efter två klassmål av skyttekungen Victor Edvardsen. Och Sven-Arne Ahlberg, mannen bakom arrangemanget var nöjd och belåten. - En toppendag, konstaterade han, Mötet med Svennis var en fullträff och Karlskoga folkhögskolans personal ställde upp på ett berömvärt sätt hela eftermiddagen. - Att sedan Degerfors vann på kvällen var förstås pricken över i:et, fortsatte Sven-Arne trots att hans hjärta ju klappar lite extra för rivalen Örebro SK. Håkan Bågenvik Foton På ”scenen” fotbollstränarikonen Svennis och Idrottsarvets redaktör Håkan Bågenvik. Det blev en 90 minuters intervju där Svennis bjöd på sig själv. Bild: Sven Göran Gustafson Det kom nästan hundra medlemmar i två bussar till Karlskoga och Degerfors den här dagen. Bild: Sven-Göran Gustafson. På väg. Efter dagen på Karlskoga folkhögskola drog Svennis, Håkan Bågenvik och Ölis nästan 100 medlemmar vidare till Stora Valla. Bild: Bernt Larsson Degerfors slog topplaget AIK med 2-1 - så än lever hoppet på Bruket. Tro på det … Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Intervju med "Svennis" Eriksson

ÖLIS Höstresa går till Stora Valla och Degerfors måndagen den 27 september. Innan matchen Degerfors-AIK möter vi Sven-Göran "Svennis" Eriksson vid en cafeträff. Håkan Bågenvik intervjuade "Svennis" i Idrottsarvet Nr 69 år 2021. Från Stora Valla till Wembley ... Svennis sagolika tränarkarriär - för honom och Degerfors blev dikten sann Lilla Degerfors är tillbaka på den allsvenska fotbollskartan. Det låter som en saga - men det är faktiskt sant. Och mitt i sagans Värmland satt den tränarikonen Svennis, ja, Sven-Göran Eriksson, 73 i februari, på sin herrgård Björkefors och firade med ett glas champagne. - Det är så stort för oss värmlänningar. Vi alltid är stolta över Degerfors, säger han när Idrottsarvet får en exklusiv intervju med "Mr Eriksson" hemma i herrgården som ligger mellan Torsby och Sunne. Degerfors är ett av lagen i Svennis hjärta. Det var ju där hans framgångsrika tränarkarriär började i mitten av 1970-talet. - Tord (Grip), min gamle tränare, hade lämnat Örebro och skulle ta över som huvudtränare i Degerfors. Så på hösten ringde han och sa; Vill du bli min assisterande tränare? Absolut, svarade jag. Det skulle bli det mest betydelsefulla telefonsamtalet i mitt fotbollsliv. Degerfors låg i division 3. Kunde du då tänka dig att orten på nytt skulle hamna i allsvenskan? - Ja, lyssna man på folk, spelare och gamla stofiler så pratade de alltid om den tiden och drömmen om att komma tillbaka. - Men att just då, när vi var i division 3, skulle bli allsvenska, njae, det pratade vi aldrig om. Drömmen var ju att gå upp i seriesystemet helt enkelt. 1992 blev drömmen om allsvenskan sann under fem säsonger. Men trodde du att historien skulle upprepas? - Ja, du, sportchefen Patrik Werner sa till mig innan serien började att de under hans tid aldrig haft ett så bra lag i Degerfors. Han trodde att det skulle gå bra. Följer du laget? -Ja, när jag är hemma brukar Tord och jag ibland åka till Stora Valla och titta. Men i fjol var ju inget normalt. När jag bor utomlands så följer jag dem i tabellen. Svennis tränarkarriär som började i Degerfors fortsatte i allsvenskan och IFK Göteborg. Segern i UEFA-cupen 1982 blev hans biljett ut i Europa. Första anhalten var Benfica, storlaget i Portugal. Resten är historia ... Han är med en rad internationella titlar Sveriges mest meriterade tränare. Dessutom var han den förste utländske förbundskaptenen i England. Han har senare haft samma titel i ytterligare tre landslag. - Att vara förbundskapten i England var enormt stort och ett jobb jag är väldigt stolt över. Vi tog oss till kvartsfinal i tre mästerskap, men föll tyvärr på straffar i kvarten både i EM 2004 och VM 2006. - Med facit i hand ångrar jag att vi inte tog in en mental tränare som jag gjorde med framgång i Degerfors, IFK Göteborg och Lazio. En idrottspsykolog för att hjälpa spelarna att förbereda sig mentalt på straffläggning. Men jag trodde att spelare som Gerrard, Lampard och Beckham hade erfarenheten att hantera pressen. Efter 5,5 år som förbundskapten i England fick Svennis sparken och blev arbetslös under en period. Precis som idag. Nu har det gått över 1,5 år sedan han lämnade ett vikariat som förbundskapten i Filippinernas landslag. - Jag har aldrig mått så dåligt som när jag fick sparken 2006. Jag bodde här i Värmland till och från men var nervös, rastlös och fann aldrig ro någonstans. - Idag är det stor skillnad. Nu trivs jag här i Björkefors. Det har ju varit ett bra ställe att bo på när Coronapandemin drabbade världen. Jag promenerar i timmar efter vägarna vid sjön, simmar i poolen och har börjat med paddel. Så kommer det inte något mer internationellt jobb så är det okay. Vem har varit din förebild som tränare? - Tord Grip förstås. Han har betytt oerhört mycket och lärt mig det mesta som jag kan om fotboll. Tord har ju haft en egen lång och framgångsrik karriär. Vi hade en muntlig överenskommelse att vi skulle följas åt om någon fick ett utlandsjobb. - Men det var möjligt först när jag kom till Lazio. Sedan följdes vi åt under en rad av år. Och vi har god kontakt fortfarande. Vi ringer varandra ungefär en gång i veckan. - Bob Hougton och Roy Hodgson har också påverkat min syn på fotboll. Bob förändrade ju svensk fotboll när han kom till Malmö FF i slutet av 1970-talet och införde spelsystemet 4-4-2. Det var inte vackert att titta på, men effektivt och överlägset, så Tord och jag åkte ner och lärde oss deras spelsystem. Vad är du mest stolt över i din karriär? - Att vi vann UEFA-cupen med IFK Göteborg. Det borde vara omöjligt att slå ett proffslag som Hamburg. Året därpå vann de Champions League med samma lag, och vi kom med amatörer som på den tiden jobbade exempelvis som skollärare och rörmokare. Men det var möjligt tack vare att vi hade ett väldigt, väldigt bra lag. - Jag är också stolt över att vi i Lazio vann ligan i Italien med ett lag som inte var Juventus, Milan eller Inter, för de vinner ju historiskt sett 95 procent av alla ligatitlar. Så vinner du med ett annat lag, så är det väldigt, väldigt stort. Men Svennis plockar även fram ett tredje stort minne. - Som förbundskapten i England när vi vann VM-kvalmatchen borta i München mot ärkefienden Tyskland med 5-1. England kan slå Tyskland på bortaplan, det tror jag, men inte med 5-1. Det borde inte vara möjligt. Så den matchen glömmer engelsmännen aldrig. Du var aktuell som svensk förbundskapten 2009? - Ja, jag fick frågan det året Erik Hamrén tog över. Men jag tackade nej för att kunna stanna i Notts County där jag skrivit på för ett helt nytt projekt. Det skulle visa sig vara ett stort misstag. - Men Lagrell hade erbjudit mig jobbet många år tidigare. Jag var i Lazio då och kunde inte lämna Italien. Dina memoarer handlar även om ditt liv som kvinnokarl? - Jag tror jag är lik alla andra män. Enda problemet var att jag hamnade som förbundskapten i England, där tabloiderna vänder ut och in på ditt privatliv. Dessutom blev min telefon avlyssnad av News of the World. Under tre år läste de alla mina meddelanden. Och jag begrep ingenting. Det gick så långt att jag misstänkte min egen bror för att läcka till de engelska tabloiderna, innan allt avslöjades och News of the World fick stänga. Till sist frågade jag för några år sedan förebilden, mentorn och vännen Tord Grip vad som är Svennis styrka som tränare. - Han kan ta hand om personligheter, stora egon, och få ihop en trupp med olika nationaliteter. Dessutom är han envis och målmedveten. Han har haft lite tur att komma till lag där det passade att förändra någonting i sättet att spela. Han fick spelarna med sig. Det är han bra på, svarade Tord. HÅKAN BÅGENVIK Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Henry Allard - ÖLIS förste ordförande

Henry Allard var en framstående politiker på kommunal-, landstings- och riksdagsnivå och nådde landets högsta ämbete, riksdagens talman. I denna artikel är perspektivet ett annat, vi får en bild av den framgångsrika idrottsledaren Henry Allard som blev Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskaps förste ordförande. Henry föddes 1911 och gick bort 1996 vid 85 års ålder. - Mitt första bestående möte med idrotten skedde genom skidåkning i Almby IK. Men gymnastiken blev min idrott. Jag var på 20-talet med i Frälsningsarmens pojktrupp och vi tränade i Karolinska skolans gymnastiksal. Mitt intresse för gymnastik var stort och ett av mitt livs stoltaste ögonblick är när jag som 20:åring kunde kvalificerade mig för att få vara med i AGF-eliten under Erik Lindéns ledning. - AGF-eliten hade ett uppvisningsprogram med avancerade övningar i räck, barr, språngbord och matta. Vi väckte stort jubel för våra prestationer och var en publikattraktion i hela landet och turnerade även utomlands. Henrys ledaregenskaper uppmärksammades tidigt och vid 26 års ålder valdes han till ordförande för AGF varvid banan som elitgymnast avslutades. Nästa steg blev att Henry 1941 fick en plats i Svenska gymnastikförbundets styrelse. Här representerade Henry den ”moderna gymnastiken” som förde en hård kamp mot traditionalisterna inom Linggymnastiken. Örebrofalangen gick segrade under denna strid vilken dock ännu inte kan betraktas helt avslutad. År 1948 övertog Henry ordförandeskapet i Svenska Gymnastikförbundet, ett uppdrag han behöll fram till 1958. Riksidrottsförbundet Kommande stora idrottsliga uppgift för Henry blev inom Riksidrottsstyrelsen med en ordföranderoll 1959-1969. Under denna period genomfördes, under Karl Frithiofsons ledning och med Henrys viktiga deltagande, idrottsutredningen ”Idrott åt alla” vilken ligger till grund för idrottens utveckling och expansion, inom alla områden, de senaste 50 åren. Exempel på detta är de ökade ekonomiska anslagen, satsningen på ledarutbildning, nybyggnation av idrottsanläggningar, allvädersbanor, ishallar och simhallar. Efter sin tid i Riksidrottsstyrelsen var Henry vice ordförande i Riksidrottsförbundet 1969-1981 och medlem i Sveriges Olympiska Kommitté 1950-1969. De två uppdragen medförde att Henry var ansvarig ledare vid olympiaderna i Helsingfors 1952, Rom 1960, Tokyo 1964, Mexico 1968 och München 1972. - Mina starkaste minnen från dessa fem olympiader är gymnastens Wille Thoresson guld i Helsingfors, Wilma Rudolphs tre guld i Rom samt Bob Beamons magnifika längdhopp på 8,90 i Mexico. Efter sin pensionering från det politiska livet 1979 var Henry åter i Örebro. Beklagligt nog gick hustrun Karin bort 1984. Idrottshistoriska Sällskapet Vid bildandet av Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap 1985 deltog Henry och utsågs till ordförande i interimsstyrelsen. Henrys insatser för Sällskapet de första åren var av mycket stor vikt. Med sitt mänskliga ordförandeskap kunde Henry samla, ibland med naturlig pondus tygla, de mycket starka personligheterna och viljorna i styrelsen, Stig Bergström, Gunnar Gunnarsson, Nils Hedman, Gösta Klingberg, Lennart Nilsson, Börje Tolgfors och Gunnar Åslund och få dem att gemensamt uträtta stordåd. - I Sällskaptes styrelse arbetade jag med den mest fascinerande ordförande jag mött, Henry Allard, uttalade exempelvis Gunnar Åslund. Under Henrys goda ledning lyckades denna styrelse under de första fem åren, unikt i landet, med att bygga upp ett idrottsmuseum och ett idrottsbibliotek, forma höst och vårmöten samt caféträffar, ge ut en medlemstidning samt samla över 500 medlemmar. Vid 5:års jubileet 1990 avgick Henry och valdes till hedersordförande i Sällskapet. Därmed avslutade Henry sin framgångsrika ledargärning inom svensk idrott och avslutade sitt sista ordförandeuppdrag inom idrotten 53 år efter att han fick sitt första i AGF 1937. Henry var därefter en mycket aktad och uppskattad deltagare vid Sällskapets olika möten till sin bortgång 1996. Thomas Eklund Källor utöver egna möten och noteringar är Gunnar Åslunds artiklar samt Karin Tellås bok om Henry Allard - Politiker och gentleman. Artikeln publicerades i Idrottsarvet Nr 49, år 2011. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Nytt nummer av Idrottsarvet - Nr 70 år 2021

Du kan läsa Idrottsarvet Nr 70 här. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Höstens Program

Måndag den 27 september Höstresan till Degerfors Cafeträff med ”Svennis” Eriksson & match Degerfors-AIK på Stora Valla Program 1400 Avresa med buss från Olaigatan (vid Karro) 1500 Ankomst Hotell Karlskoga Folkhögskola, Caféträff med Sven-Göran ”Svennis” Eriksson 1730 Avresa till Stora Valla, Degerfors 1800 Ankomst Stora Valla, sittplats på öppen läktare, klädsel efter väder rekommenderas! 1900 Match mellan Degerfors IF – AIK 2100 Hemresa 2200 Ankomst Örebro Avgift för deltagandet 300 kronor. Antalet platser är begränsat till 100, så först till kvarn gäller. Anmälan per brev från medlemmar utan epost kommer särskilt att beaktas. OBS: Detta erbjudande gäller endast medlemmar och vi utgår från att du är fullvaccinerad med tanke på den rådande pandemin! Vi vill ha din anmälan på e-mail eller brev till ÖLIS: idrottshistoriska@telia.com senast den 10 september. Efter bekräftelse på din anmälan gör Du din inbetalning. Klicka här för att anmäla dig till caféträffen. Onsdag den 27 oktober Caféträff med temat ”Ishockey” Frimis Salonger, Frimurarlogen. Vi möter tre legendariska ishockeyspelare. Bröderna Lars-Erik och Rolf Eriksson samt Rolf Hallgren. Avgift 50 kronor. Caféträffen startar kl 14.00 och föreläsningen kl 15.00. Anmälan till caféträffen sker genom epost, idrottshistoriska@telia.com, eller brev och ska vara ÖLIS tillhanda senast fredag 23 oktober. Klicka här för att anmäla dig till caféträffen. Måndag den 13 december Caféträff med temat ”Vi minns Orvar Bergmark” & Luciatablå. Frimis Salonger, Frimurarlogen Vi hyllar Örebros största idrottsman genom tiderna med en föreläsning, ”Vi minns Orvar Bergmark”. Caféträffen startar kl 14.00 och föreläsningen kl 15.00. Avgift 50 kronor. Anmälan till caféträffen sker genom epost, idrottshistoriska@telia.com, eller brev och ska vara ÖLIS tillhanda senast fredag 10 december. Klicka här för att anmäla dig till caféträffen. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Månadens profil - Agneta Baron Mårtensson

Silvermedaljör med vinnande personlighet De allra bästa minnena från OS är just mötena med alla olika idrottare över alla gränser, till skillnad mot simmästerskapen då man endast träffade simmare. Det berättade fjäril- och frisimmaren Agneta Baron Mårtensson vid invigningen av vår utställning ”Olympiader och Örebro läns deltagare” i juni år 2012. Hon hade hörsammat inbjudan till hemstaden och förgyllde tillställningen i högsta grad med sin berättarglädje. OS-episod En OS-episod har fastnat på hennes näthinna för alltid. - Jag var ute och gick en dag under Moskva-OS. Jag mötte då en amerikansk basketspelare. Han var minst 2,20 lång och gick och samtalade med en liten rorsman i ett roddarlag. Kanske bara 1,65 lång. Den bilden representerar för mig den absoluta bekräftelsen att alla idrotter var representerade. Två OS Agneta kvalificerade sig till ytterligare ett OS nämligen Los Angeles 1984. - Jag deltog i fyra finaler och fick ett silver i lagkapp i Moskva. Det är ju kul att slå sitt personliga rekord. Att sänka sitt personbästa är en prestation i sig, men ingen minns en fjärdeplats. Agneta syftar på 4 x 400 meter medley i samma OS där laget simmade in som fyra. Marginalerna mellan succé och noll uppmärksamhet är små på den olympiska nivån. Örebro Agneta började tidigt träna simning och representerade i Örebro både KIF och ÖSA. I de olympiska bassängerna simmade hon just för ÖSA. Vardagen bestod till stor del av träning. För att nå den absoluta elitnivån krävs en jättedos daglig träning. - Vi tränade faktiskt mer på vår tid. Det var mer fokus på kvantitet dåförtiden. Tio simpass med ett bestämt antal kilometer per pass, plus tre styrkepass per vecka. Idag Simningen finns kvar i hennes liv. Hon bor numera i Järfälla och är engagerad i styrelsen för Järfälla SS. Idrotten har erbjudit henne gemenskap och lärt henne disciplin, att visa hänsyn och att tycka om att träna. - Det vill jag gärna dela med mig av till dagens ungdomar, Agneta saknar de gamla kompisarna. Det har hon gemensamt med de flesta idrottare. Snacket i omklädningsrummet och strävandet mot det gemensamma målet att utveckla sin potential så långt det bara går lämnar ett tomrum efter sig. - Men jag hade förmånen att i maj få träffa 750 olympier på Stockholms Stadion. Alla var lika unga som när det begav sig. Agneta ler lyckligt. Ett vinnande leende. Dixie Ericson Agneta intervjuades av Dixie Ericson i Idrottsarvet Nr 52, år 2012. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Sveriges bästa idrottsstad 2021 - Örebro blev tvåa!

Örebro blev tvåa då juryn röstade fram ”Sveriges bästa idrottsstad” 2021. Umeå vann med tio poäng och tog sin tredje vinst på fyra år. För elfte gången har ”Sveriges bästa Idrottsstad” utsetts. Örebro var första stad att vinna 2011, före Göteborg och Stockholm. I år hade 37 städer klarat de grundkriterier som finns. Örebro var staden som närmast utmanade Umeå, bara tio poäng ifrån segern. SVT-profilerna Yvette Hermundstad och AnnaMaria Fredholm var två av de som höll Örebro som sin etta. ”Ett starkt år när ingenting var sig likt – Örebro är en stad med bredd, spets och en känsla att verkligen vara på gång. En stad vi lär se slåss om utmärkelsen även i fortsättningen”, så skrev Solveig Voyce, jurymedlem till vardags sportchef på Nya Wermlands-Tidningen. ÖHK tog sig till semifinal i SHL, klubbens bästa år någonsin. Hagaby GOIF 7:a på Sverigerankingen, KIF Örebro kom 7:a i damallsvenskan, ÖSK fotboll kom 7:a i allsvenskan, ÖSK bandy gick upp till elitserien. ÖSK futsal förlorade SM-finalen efter straffar, Örebro Volleyboll gick till semifinal i elitserien, Örebro Black Knights har både dam och herrlag i elitserien. Marcus Ericsson, Emilia Fahlin, Sarah Grahn, Carl Gunnarsson, Isaak Kiese, Fredrik Lindgren och Erik Säfström är några av de Örebro-profiler som utmärkt sig under året. Resultat 2021 1. Umeå 299p 2. Örebro 289p 3. Göteborg 287p 4. Solna 269p 5. Karlstad 229p 6. Östersund 156p 7. Uppsala 140p 8. Falun 129p 9. Norrköping 126p 10. Luleå 112p Örebros placeringar genom åren 2011 Etta 2015 Tvåa 2019 Tia 2020 Nia 2021 Tvåa Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Höstresa till Stora Valla

Degerfors – AIK på Stora Valla & Caféträff med ”Svennis" Eriksson Måndag den 27 september Efter en väntan, som ibland har upplevts som en evighet, kan vi inom ÖLIS äntligen börja träffas igen. Höstens program inleds med den efterlängtade höstresan som i år går i fotbollens tecken, till Degerfors. Programmet: 1400 Avresa med buss från Olaigatan (vid Karro) 1500 Ankomst till Karlskoga Folkhögskola där det blir en Caféträff med Sven-Göran ”Svennis” Eriksson 1730 Avresa till Stora Valla, Degerfors 1800 Ankomst Stora Valla, sittplats på öppen läktare, klädsel efter väder rekommenderas! 1900 Match mellan Degerfors IF – AIK 2100 ca Hemresa 2200 ca Ankomst Örebro För detta omfattande program behöver vi ta ut en avgift om 300 kr för deltagandet. Antalet platser är begränsat till 100, så först till kvarn gäller. OBS: Detta erbjudande gäller endast medlemmar och vi utgår från att du är fullvaccinerad med tanke på den rådande pandemin! Vi vill ha din anmälan på e-mail till: idrottshistoriska@telia.com senast den 10 september. Du kommer att få en snabb bekräftelse på din anmälan varefter du gör din inbetalning. Klicka här för att anmäla dig till caféträffen. Ansökan om medlemskap här. Vi ses! Aktivitetsutskottet gm Kjell Sunesson/Sven-Arne Ahlberg Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Örebroaren Olle Anfelt analyserar sitt elfte OS

Örebroaren Olle Anfelt är en av Sveriges meste olympier. När sommar-OS avgjordes i Japan i månadsskiftet juli/augusti deltog Olle Anfelt i sitt elfte olympiska spel i rollen som Sveriges Olympiska kommittés, SOK:s, coach- och ledarskapsutvecklare. Artikeln är skriven av Håkan Bågenvik och kommer att publiceras i det kommande numret av Idrottsarvet. "Sverige bäst när det gäller". - Jag gjorde mitt första OS i Sydney år 2000. Det blir troligen ett tolfte i Peking i vinter, sedan är det väl tveksamt om det blir några fler för min del, säger 66-årige Olle. Finns det några som deltagit så många gånger? - Jo, inte minst inom SOK. Men det var kul att se Jörgen Persson, med sex OS som aktiv, nu komma tillbaka som förbundskapten i bordtennis och därmed göra sitt sjunde OS. Vad innebär ditt uppdrag som coach och ledarskapsutvecklare? - 1997-1998 startade SOK sitt stödprogram, Topp- och Talangprogram. Det var i det sammanhanget som jag kom in som beteendevetare. Jag gjorde framför allt intervjuer med idrottarna utifrån en samtalsmall som vi utvecklat för att bedöma om vi skulle ge stöd till idrottaren. - Det var ett program som inledningsvis var väldigt inriktat på utövaren. Ganska snabbt blev det dock uppenbart att vi inte bara kan satsa på idrottare utan att också ge någon form av stöd till de som står idrottaren närmast, det vill säga tränaren och förbundskaptenen. Så efter OS i Sydney startade SOK ett stöd- och utvecklingsarbete med fokus på ledarskap och coaching. - Idrottens professionalisering var på väg att bli lite snedvriden, fortsätter Olle. Idrottaren gavs större möjligheter att träna och idrotta på heltid, men ledar- och tränarskapet hängde inte med i utvecklingen, varken rent kunskapsmässigt eller tidsmässigt. Ledaren var till stor del fortfarande ideell eller arvoderad. Så mitt uppdrag har varit att utifrån SOK:s roll och uppdrag försöka medverka till att utveckla ledar- och tränarskapet under de här åren med väldigt tydlig koppling till de olympiska spelen och OS- truppen. Har du ett nära samarbete med idrottsstjärnorna och deras ledare? - Sett över de tjugo åren har jag nog gjort insatser, större eller mindre, i alla idrotter. Cirka tre år före varje OS samlar vi de coacher som vi och förbunden tror kommer ha idrottsutövare på kommande OS. Därifrån och framåt gör SOK riktade insatser och jag är den som sjösätter och driver vårt coachprogram fram över OS. - Behoven är väldigt olika hos de olika idrotterna. Generellt sett jobbar SOK mer nära de mindre idrotterna som har små egna resurser. De större förbunden har i de flesta fall bra egna resurser och driver sina egna utvecklingsprogram. Så jag ligger nära vissa förbundskaptener och tränare utifrån de behov de har av stöd, utbildning och utvecklingsinsatser. - När det gäller idrottsutövarna så förändrades det runt 2010, då vi förstärkte på beteendesidan internt och jag fick två kolleger som sedan dess har ansvaret för det nära stödet till idrottsutövarna. Så jag fokuserar numera helt på coacherna. Låg din kunskap och erfarenhet bakom några av framgångarna i Japan - i så fall vilka? - Jag eller SOK har ju ingen direkt påverkan på det sättet. Däremot givetvis indirekt. Inte minst i hela förberedelsearbetet där de OS utvärderingar som jag ansvarat för sedan 1994 förstås gett oss väldigt många lärdomar och insikter om hur vi på bästa sätt förbereder oss inför ett OS. Vi är ett litet land med få idrottsutövare på högsta internationella nivå. Våra medaljchanser på ett OS är begränsade så vårt och mitt arbete är väldigt fokuserat på att vara bäst när det gäller. - Internationellt sett är ett bra statistiskt utfall en medalj per tre chanser, eller 33 procent. Sverige har under de senaste spelen legat betydligt högre än så, även om just Tokyo "bara" hamnade på strax över 40 procent. - Om det är något som jag och SOK bidraget till sett till våra framgångar så ligger det i våra förberedelser och den förmåga vi utvecklat de senaste 12-15 åren att vara bäst när det gäller. Jag påstår att vi numera är ett av världens bästa länder på just detta, att med våra små resurser, få aktiva i internationell topp, ändå vara med skapligt och kriga om medaljer och dessutom lyckas få med oss en hel del hem. Vi är bra när det gäller och det har varit ett av mina uppdrag att utveckla den förmågan tillsammans med våra coacher i olika idrotter. Vad var det mest positiva och negativa under spelen? - Jag är väldigt positiv till att våra ledare och aktiva hade ”rätt” fokus på tävling och inte på allt som var annorlunda och lite tråkigare än vanligt. - Det negativa var att OS normalt är ett unikt tillfälle för idrottare att umgås och heja på varandra över gränserna. Det är ju en stor del av OS-upplevelsen som nu våra idrottare gick miste om, säger Olle Anfelt. Håkan Bågenvik Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Planering av höstens aktiviteter

ÖLIS styrelse har haft sitt första möte efter sommaren. På dagordningen stod främst planeringen och genomförandet av höstens aktiviteter. - Vi gläds åt att vi på nytt kan starta upp våra aktiviteter, givetvis med beaktande av gällande rekommendationer, uttalar ÖLIS ordförande Jan Andersson. Information om aktiviteterna kommer att ges kontinuerligt som "Nyhet" på Hemsidan samt i ett brevutskick i början av september. I utskicket kommer utöver "Höstens program" tidningen Idrottsarvet medfölja. ÖLIS styrelse sammanträder i klubblokalen. Från vänster Sten Berglund, Kjell Sunesson, Thomas Eklund, Björn Reineborg, Jan Andersson, Kerstin Pedro, Anki Rahmberg, Laila Sunesson, Sven-Göran Gustafson. Saknas gör Bosse Ericson. Foto: Sven-Arne Ahlberg Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Visa fler nyheter